This is Oslo not L.A. pt 2: Ragnarokian Hymns

Okkultokrati - Knarkskog EP
2010, Ormeyngel

Håll i hatten, gubbar, för här vankas totalt ös! Vid det här laget känner nog de flesta till de norska blackmetalpunkarna i Okkultokrati och vet att de är grabbar som gör precis som de vill och skiter i vad andra tycker. Deras punkinjicerade crustmetal är slamrig och larmande och det råder inga tvivel om att det är just så de vill ha det. Denna turnéutgåva av Okkultokratis EP med den underbart bisarra titeln Knarkskog trillade, till min stora förtjusning, in här i veckan. Detta är samma EP som släpptes 2009 men denna gång med ett annat, Raymond Pettibon- och Black Flag-influerat, omslag. Knarkskog består av fyra korta spår av ursinnig hammerfistmetal/punk. Till skillnad från fullängdaren No Light For Mass, saknar Knarkskog dess tunga, rena ljudbild, vilket ger denna EP en mer markerad, punkig lofi-vibb. Det finns överhuvud taget en distinktare punkighet i riffen här och en stor dos av amerikansk nittiotalshardcore (även tempot är genrellt sett högre än på NLFM), men även drag åt slamrig noiserock, typ Pain Teens och The Jesus Lizard. Denna EP må vara kort - omkring sex minuter bara - men det gedigna låtmaterialet är så pass bra att längden inte blir något hinder, utan snarare borgar för upprepade lyssningar.

This is Oslo not L.A. pt 1: Hosannas from the basement of Hell

Det har hänt något i Norge, vårt allra käraste broderland, vilket vi allt som oftast pratar lite nedlåtande om med ett överseende leende på läpparna, som om vi talade om en lätt förståndshandikappad kusin. Det har hänt något. Något omtumlande, kanske smått revolutionerande. Och bra. Kan det vara något i vattnet? Kanske har den svenska styvbroderligheten fastnat i halsen på norrmännen? Kanske det bara var en tidsfråga? Hursomhelst så formligen dräller det med bra rock/punk/hardcore/metalband i Norge: Kvelertak, Haust, Okkultokrati, Årabrot, Drugged SS, Blackest Woods, Noxagt etc etc. Här kommer första delen i en planerad serie recensioner av några av dessa band.

Haust - Powers Of Horror
2010, Fysiskt Format

Eftersom alla jävlar redan vet hur Kvelertak låter så skippar vi den rescensionen och tar istället itu med deras landsbröder i punkrockmetalhybriden Haust. Till skillnad från Kvelertaks musik så finner man inga Turbonegroinfluenser i Hausts låtar, däremot så blandas det friskt med olika genrer; man räds inte mixa rejäla överdoser av thinnersniffande punkrock, nedsupen kristhatande black metal och fläskigt krossande Entombedmetal. Det går inte så särskilt fort, inga blast beats eller så men efteråt så känns det ändå som om man blivit överkörd av en skenande industrimangel. Vi serveras tretton krut- och hemkörd-sprit-stinkande spår, av vilka endast två tar sig förbi tre minuters speltid. Låtarna är riktigt bra och saknar inte hookar, men är samtidigt inget som fastnar i minnet på en gång. Kanske hade plattan vunnit på att gallras något och släppts som en EP. Hursomhelst så är detta partyrockmusik och då är ultravåld en bra strategi. Hammer smashed face!

Okkultokrati - No Light For Mass
2010, Fysiskt Format

Hausts labelpolare Okkultokratis debututflykt i de mörka trollinfesterade black metalskogarna i norr är en platta som fullkomligen dryper av första generationens black metal (tänk Venom) och snorig doomtung crustpunk och sludgefuktiga Eyehategodkrypningar. Det varvas blytung halvsnabb hardcoremetal (som påminner mig om såväl Carcass och Dismember som sentida Killing Joke) med långsamt malande krossdoom och en mer "rockig" mellantempometal. Sången drar åt det svartmetalliga men låter för den skull inte som om man fastnat med kulorna i dragkedjan, utan mer som en mager norsk Cronos (Venoms sångare för er som inte vet). Första spåret på plattan On Mouth Of Hells (se video nedan) är en av 2010 års allra bästa låtar. Resten av plattan ligger inte långt efter, men det finns ett par fillers vilket drar ned helheten lite grann och gör att plattan känns lite för spretig för ett toppbetyg.

Don't say motherfucker, motherfucker

Här har vi några riktigt rysansvärt bra videor med några av broderlandets allra finaste poporkestrar; detta som försmak på en framtida Norgespecial med recensioner av flera av dessa fantastiska band.