Heavy As A Really Heavy Thing

Lo-Pan - Salvador
2011, Small Stone Records

Äntligen är den här! Plattan jag har väntat på alltför satans länge. Redan på inledande spåret El Dorado så inser jag snabbt varför jag älskar detta band så inihelvete och har så gjort sedan jag första gången hörde 2009 års Sasquanaut. Få, om några artister kan skapa själfyllt ökenrocksgung så som denna Ohiokvartett kan. Allt från de flummigt Black Sabbathtunga riffen, den drivande rytmsektionen, de mjukt bluesiga men också ibland psykedeliska melodierna till Jeff Martins helt fantastiska själfulla sång, är så bra att mina pojkdelar blir lite större när jag lyssnar på plattan. Salvador följer upp tidigare nämnda föregångaren med samma sjuttiotalsinfluerade stonerrock, samma uppfinningsrika låtbygge och samma berusande känsla: det formligen osar marijuana, Budweiser, Dodge Vans och Rob Zombie-estetik. Men missta inte detta för en gimmick eller en schtick. Lo-Pans musik är på fullt allvar. Detta är alltför jävla bra för att sjabbla bort med kitsch eller juvenil humor.

KEN mode - Venerable
2011, Profound Lore

Winnipegtrion KEN Modes (Kill Everyone Now mode) sjätte album Venerable är ett monsteralbum på alla sätt och vis. Här samlas allt från noiserockinfluenser, math metal, stonerrock, punk och morderna metalcoredrag, allt under en samlande metalbanner. Jag är obekant med bandets tidigare släpp men har förstått att deras historia sträcker sig ända tillbaka till det sena nittiotalet. Nu har bandet plockats upp av heta Profound Lore och Kurt Ballou från Converge har rattat plattan och gett den en på samma gång riktigt skönt nedstrippad basgrumlig tyngd och en luftig klarhet med en lätt brusten ton i gitarrerna som jag gillar stenhårt. Om man skulle leka det-här-bandet-låter-som-X-leken kanske man kunde dra paralleller till band som tidigare nämnda Converge (men utan deras hetsigt meckiga hardcorefundament), Today Is The Day, NoMeansNo, tidiga Isis, Neurosis och E-Town Concrete. Men det skulle ändå inte vara en särskilt träffande beskrivning av deras sound utan snarare en fingervisning om vilken komplexitet bandets musik har. Jävligt rekommenderad.